Älskade Zacke
Har inte haft tid, eller orkat skriva om det här, men nu måste jag göra det. Det är pÃ¥ tiden.
Zacke bor ju inte med oss längre. Sen Jeremia började gå/springa så har ju Zacke markerat med morra och då Jeremia kommit för nära och så. Jeremia och andra sidan har bara blivit glad då han sett Zacke. Men tillslut blev det för mycket för Zacke, så han markerade genom att bita över Jeremias arm. Hela armen var i Zackes mun. Han bet inte allt vad han kunde för då skulle tänderna trängt igenom huden. Men samtidigt bet han inte lösast heller. Märkerna tog ett tag innan de försvann, och det tog ca 10 minuter innan Jeremia slutat gråta. Jeremia hade bara gått förbi honom…
Danne ringde mig på jobbet och berättade om vad som hänt. Och vi hade bestämt oss att ifall han skulle visa genom att nafsa, bita osv, så har han avgjort sin framtid. Innan Jeremia fanns bland oss så var Zacke min baby. Han tog den största delen av mitt hjärta, så även om jag visste att det inte fanns något val så var det mycket tårar och med tungt hjärta som dagarna flöt förbi. Tror inte att de som inte haft egna djur, förstår hur mycket man saknar och hur mycket tex.en hund betyder för en.
Skulle aldrig klara av att avliva honom, så vi började jaga någon som skulle vilj ha honom. Hur som helst, så
pratade jag med Katarina, som hade förslag på några som skulle vara perfekta för Zacke, så några dagar senare på fredagen skulle dom komma och titta på honom, och om det funkade mellan dem, skulle dom ta honom direkt.
Zacke betedde sig annorlunda sedan vi bestämt oss. Han var mest på övervåningen och då och då kom han ner och hälsade på oss, åt och gick sedan upp igen..
När de kom gjorde han som han brukade. Skällde lite, nosade och sprang med snuttefilten och började snutta. Vi satt och pratade och när han var klar med snuttefilten så kom han och satte sig brevid Agnela, som skulle ha honom. Ebba skulle träna och tävla med Zacke om allt gick enligt planerna.
Jag hade kvällen före gått och plockat ihop Zacke saker, vilket blev en hel del plus ena bia-bädden, och när de skulle fara så hoppade Zacke snällt in i kofferten på deras bil och la sig med snuttefilten i bädden. Och sedan dess så har det gått bara bra för honom. Han har blivit kompis med deras katt, träffat sina systrar osv.
För mig har det väl inte gått alltför bra. Det gjorde det från början. Det kändes jätte bra, men ju längre tiden gick detso mer saknade jag honom, och gör fortfarande. Många tårar som runnit. Det är ju självklart enklare, hemma. Slipper ständigt vara på sin vakt när Jeremia springer omkring. Inte behöva ha uppsikt om han kommer för nära och så.
Den senaste månaden har jag tyckt mig se pudlar och lurviga hundar överallt. Vart än jag är, vilket inte gör det lättare för mig. Jag är uppvuxen med djur. Van att vara omgiven av dem, Så det är sådan omställning. Men min överkänslighet/allergi har blivit bättre. Danne slipper ta sin allergitablett och sådant är av stort värde. Kommer vara konstigt i sommar på stugan, utan Zacke!
Jeremia har aldrig förr gått omkring med sina mjukdjur och gosat så mycket som han gör sedan Zacke flyttat. Hans favoriter är mjukdjurspudlar. Han fick välja själv i affärern, och av alla som fanns ville han ha en pudel.
Vi ska fara i sommar och hälsa på honom, se hur han har det och så.
Postat av Linda, april 29th, 2008 | Arkiverat under Händelser, Zacke
Kommentera