Jeremia, Jeremia, Jeremia
För ett tag sen så började han dra sig upp, vilket jag kanske sagt. Han kan stå själv om han håller i nånting. Han älskar att stå i soffan hos hans mormor och morfar och vrida av och på golvlampan. Han har börjat vinka. Och han står inte bara på knä nu, utan han reser sig så han står både med händer och fötter mot golvet. Och idag, så satt han på golvet och lekte, då han med ett ben under sig, och med det andra spände ut och tryckte ifrån på golvet, så han tog sig lite framåt. Blev så glad! Så spännande, att se allt han gör varje dag…
Postat av Linda, augusti 28th, 2007 | Arkiverat under Händelser, Jeremia
Kommentera