Detta tjat om pappadagar
Blir både irriterad och störd över allt detta prat om pappadagar och att pappan tar ut för lite dagar.
En del hävdar att det inte rör sig om pengarna, utan att mamman inte låter pappan vara hemma osv.
Vet ingen som är ekonomiskt oberoende , vilket val man tar.
Ta oss tex. Vi har inte råd att jag spar dagar (förutom nu i okt och nov, kanske dec, då jag ska jobba), utan jag måste ta 7 dagar i veckan. Full ersättning alltså. Eftersom jag inte har nå fast jobb, så räknas ju min ersättning från säsongsjobbslönen.
80 % av den får jag ut, om jag tar full ersättning. drygt 8 000 kr. En del i mammagruppen min, har råd att ta 3-4 dagar per/v, och på så sätt spara dagar, eftersom när barnet fyllt 1 år så måste man ta ut minst 5 dagar/v.
Iaf. jag kan ju inte ta mindre, eftersom vi inte klarar oss ekonomiskt. Vissa månader är det nog knapert ändå.
Danne tar knappt ut nå pappadagar. Han har ju sina 60 som bara är hans, men de måste han ju spara tills nästa år också, om jag ska jobba då. Han har tagit ut 4 dagar per månad lite nu och då, och vi förlorar massor på det. Under 400 kronor per dag får han. Det ska ju skattas på de pengarna också. Dagarna räknas ju i 8 h, och eftersom danne jobbar vardagar 11 h så förlorar han bara där.
Suck, om politiker och höga människor vill att papporna ska vara hemma med barnen, så borde dom ha bättre ersättning. Att man ska förlora så brutalt mycket, bara för att man vill ta ut max, och vara hemma med barnet/barnen. Då ska dom inte klaga när så få pappor inte utnyttjar det.
Och de som säger att det inte rör pengar, har det för bra ställt, för att förstå hur det ser ut för de flesta.
Postat av Linda, augusti 28th, 2007 | Arkiverat under Tankar
Kommentera