Linda – desertflower

Anders Myrlis liv

Anders fick en andra chans

När Anders Myrli, 26 , från Gävle växte upp, var hans pappa ständigt på flykt undan polisen. Efter en tid hamnade Anders i en djup depression och hoppade av gymnasiet. Alkoholen blev hans bästa vän och tillslut satt han fast i ett missbruk. Under ett inbrottsförsök insåg han att hans liv var ett misslyckande, så han beslutade sig att ta sitt liv.

När Anders Myrli gick gymnasiet hamnade han i en djup depression. Han
hoppade av skolan, gick ur församlingen och började dricka väldiga
mängder alkohol. Till slut hade det gått så långt att han satt fast i
ett missbruk. När det hade gått tre månader utan att han hade betalat
hyran eller kunnat köpa mat, bestämde sig Anders för att göra inbrott,
för att få tag på pengar.
Efter att ha valt ut vilken byggnad som skulle få sina rutor krossade,
gick han dit på kvällen helt omedveten om att det skulle föra honom i
hans fars fotspår.

Mötet
Under halva Anders uppväxt levde han utan sin pappa, som då var grovt
kriminell och på ständig flykt undan polisen. Men saknaden fanns
självklart kvar djupt inom honom, och en av de gångerna då saknaden var
som störst bad han; "Snälla Gud gör så att pappa kommer tillbaka". Den
övertygelse som Anders då fick om att de en dag skulle mötas igen, blev
sann sju år senare. Det var efter ett besök på skattemyndigheten i
Stockholm, som han upptäckte sin pappas namn och adress. Efter att ha
ringt honom, träffades de vid Sergelstorg i Stockholm. Hans pappa
berättade den mest otroliga berättelse Anders någonsin hört; Om hur han
hade bestämt sig för att testa om Gud fanns eller ej, så han hade bett; "Om du finns Gud så gör jag vad som helst för dig". Nio månader senare
fick han svaret; "Går du framför människor och erkänner alla dina brott
om jag så vill?". Anders pappa gick in på polis stationen och började
erkänna sina brott. När domen kom så hade han fått löfte av Gud att han
skulle få se större under, och det slutade med att han blev dömd till
skyddstillsyn och sedan frigiven. Han var en fri man i både Sverige och
Finland. Gud hade gett honom ett nytt liv. Han blev befriad från
droger, kriminalitet och helad från hjärtsjukdom. Då Anders hörde detta
föddes det en övertygelse om Guds existens.

Samir
Nu stod Anders där och skulle krossa rutorna, men oavsett hur hårt han
kastade eller hur stora stenar han använde, så hände ingenting.
Stenarna bara studsade mot rutan utan att lämna ett märke efter sig. Då
insåg Anders att han inte kunde göra någonting i sig själv. Varken när
det gällde att hålla relationer till människor, sluta dricka och snusa,
ha ett jobb eller gå i skolan. Tanken att ha misslyckats i allt, gjorde
att han bestämde sig för att ta sitt liv.
Men då, utan förvarning kom Samir, en nära vän till Anders som han
hade lärt känna efter att Gud hade sagt åt honom att flytta till Gävle.
Samir hade blivit kristen några månader tidigare och han var en av dem
som Anders hade vittnat för förut. Sedan Samir blivit kristen hade han
berättat för Anders varje gång de träffades, hur stor och underbar Gud
var. Han hade försökt få med sig honom nästan varje lördag till kyrkan,
men Anders kom alltid med undanflykter.

Beslutet

Men denna gång gick Anders med på förslaget, eftersom det ändå skulle
vara sista gången han skulle dit. Ett bra sätt att avsluta livet på,
resonerade han.
När de kom dit började Anders att höra röster, som sa åt honom att gå
därifrån, för han skulle ändå dö. Om och om igen hördes rösterna i
huvudet på honom, genom hela mötet. Tills han blev så arg så han
började säga emot tankarna. Då hände någonting i hans inre. Och allt
sug efter alkoholen försvann.
- "Jag kunde bara tänka på en sak och det var att gå hem och lägga mig.
Och för första gången på flera år så vaknade jag utan ångest. Jag mådde
så bra, och jag var glad! Inget sug efter sprit längre, bara glädje och
frid, kände jag." Gud kom in i hans liv och samma dag kom Samir över
och de bestämde sig för att gå till skateboard rampen för att predika
för ungdomarna där. Anders liv hade fått en radikal vändning, och det
vill han nu visa för andra. Han har alltid tyckt om musik, och efter en
tid så återupptog han musik studierna igen. Livet går framåt, även om
det går lite upp och ned ibland. Sedan 2003 delar han allting med sin
fru ?…sa. Och i år så fyller Anders 27 år, men sakerna som hänt i hans
förflutna har satt sina spår, och de kommer alltid att finnas där och
påminna honom om, att man inte kan göra något i egen kraft.

Postat av Linda, mars 20th, 2005 | Arkiverat under Reportage

Meta